02 oktober 2018

Inga stora rubriker de senaste dagarna.

Egentligen finns det inte så mycket att rapportera. Vi gör ungefär samma saker hela tiden och det är rätt härligt om man gillar det man gör. Och det gör vi ju, annars hade vi inte åkt hit år efter år.
Vi solhälsar och springer en runda varje morgon kl. 8. Kl. 10 går vi antingen på nåt pass tillsammans eller också går jag själv när det är något som inte tilltalar Per. Då går han till gymmet i stället eller utforskar omgivningarna. Sen är det oftast dags för fika om inte blir ytterligare ett pass kl. 11. Efter fika/lunch som vi alltid fixar hemma går vi till poolen och ligger där några timmar innan det är dags får spinningpass. Spinningpassen är så jobbiga och vi går alltid därifrån genomblöta av svett. En öl på altanen + nåt salt (chips eller jordnötter) och sen är vi på banan igen. Ganska fantastiskt att man återhämtar sig så fort.
Antingen lagar vi middag hemma eller går vi ut. Här är ett exempel på det senare, utmärkt god pizza på restaurang Da Luigi som ligger här på området.

 Man får en bas med tomatsås och mozzarella och sen väljer man själv vad man vill ha för topping. Både Per och jag valde musslor, räkor och lök + att jag kompletterade med vitlök.
I går gjorde vi vår obligatoriska vandring över berget till Gran Tarajal. Vi startade tidigare än vi brukar, direkt efter solhälsningen så klockan var knappast mer än halv nio. Solen är fortfarande på väg upp.
 Per på toppen av berget som ligger sisådär 170 meter över havet enligt min klocka. Vissa delar är ganska jobbiga att "bestiga" för oss gamlingar men det går fortfarande.
 Utsikten är magnifikt!
På väg nerför mot Gran Tarajal som skymtar i bakgrunden.
 Det tog oss ungefär 1,5 timmar att gå de 5 kilometerna över berget. Väl framme i stan åt vi focaccia och drack öl till. Smakade fint. Sen uppsökte vi apoteket för jag behövde köpa Diklofenak (Voltaren) som jag normalt tar innan längre flygresor eftersom jag får så ont i höften när jag sitter länge. De jag hade med mig räckte inte. Exakt samma styrka hade de inte men dubbelt så starka fanns. Det mest anmärkningsvärda var inte att de såldes receptfritt utan att priset för 40 tabletter var 1,50 Euro (16 kr). För tio stycken hälften så starka betalar jag drygt femtiolappen hemma!

Tillbaka på Playitas drack vi latte machiato vid poolen.
Nu har vi ätit Pers fjärilskotletter med saltbakade små potatisar och det är dags för kvällspromenaden.