Resumè av de senaste dagarna

När man är mitt i allt är det svårt att minnas vad vi egentligen gjort, men jag ska försöka sammanfatta. Naturligtvis har vi tränat varje dag, det är ju faktiskt därför vi är här.
Min solhälsning varje morgon har bytts ut mot morgonjoggingtur tillsammans med Per. Härligt sätt att börja dagen på! 3,5 km har det blivit och vi har joggat mestadels längs strandpromenaden. Spinningpassen har vi inte missat någon dag för de är svettiga och krävande med väldigt duktiga instruktörer. I går gick vi över berget till Gran Tarajal. Promenaden var 5 km och ganska jobbig. Mycket både uppför och nedför. Öl och club sandwich blev belöningen när vi kom fram och sen var det 6 km på cykelvägen i gassande sol för att komma hem igen. Pust! Lite vila efter denna strapats men det hindrade oss ändå inte från att göra ett pass i gymmet senare på eftermiddagen.

I dag har vi också sprungit en runda på morgonen och varit på spinning. I dag var spinningpasset ovanligt jobbigt! Holländska Annicka kan verkligen konsten att få sina adepter att ge allt!
Solen sken på eftermiddagen trots att regnmolnen tornade upp sig runt om. Lite sol och läsning blev det alltså.
Som avslutning tillbringade vi en dryg halvtimme i gymmet med diverse styrketräningsövningar. Väldigt roligt!
Nu är vi mätta och belåtna efter Texasburgare på strandbaren. Lite vitt vin och senaste Skavlan innan vi drar oss tillbaka för en förhoppningsvis god natts sömn,
Tänka sig, vi har en hel vecka kvar på denna härliga plats!

Dag 4 - Vi börjar få in rutinerna

Det innebär alltså att det egentligen inte finns så mycket att skriva om.
Jag börjar dagen med solhälsning och därefter ett spinningpass. Per valde i dag att går 10 km stavgång i stället. Alltid bäst att ge sig ut på långturer på morgonen medan det inte är alltför varmt.
Fika efter detta och sen kl. 11 nytt pass. I dag var det Body Toning och det var riktigt kul, en blandning av kondition och styrka. Jobbigt, i synnerhet med tanke på att solen sken över oss hela tiden.
Som vanligt blev det sedan vila, bad och läsning vid poolen + intag av cappucino och vanligt "svart".
Träningsavslutning därefter med en halvtimme i gymmet.
Lagat middag har vi gjort och ätit, varit och bokat in oss på spinningpass i morgon och varit och hämtat en broschyr från biluthyrningsfirman här. På söndag (vilodagen) planerar vi att hyra bil och göra en utflykt. Det är viktigt med återhämtning också!

Dag 3 = mer träningsvärk

Vi har just gått en kort kvällspromenad och jag sa till Per att det gör ont i höfterna när jag går och att jag hoppas att det gått över till i morgon. Vi får se?
Dagen har varit fylld av solsken bortsett från en liten skur som kom precis innan vi skulle lägga oss i solstolarna vid poolen.
Annars startade vi morgonen med solhälsning resp. kort joggingtur längs strandpromenaden. Kl. 9 startade spinningpasset och en glad överraskning var att det var vår gamle "vän" Andrew från Inverness i Skottland som ledde passet. Han kände faktiskt igen oss! Spinningpass med Andrew innebär stenhård cykling från första minuten och sen blir det bara jobbigare och jobbigare tills 45 minuter har gått. Men eftersom Andrew är en galenpanna som sjunger jättehögt till musiken, springer runt och hoppar omkring går tiden jättefort. När passet är slut ställer han sig i dörröppningen och tar i hand med alla deltagarna! Jag tror jag ska tipsa Kim, min spinninginstruktör där hemma, om detta.
Väl värda kaffe och var sin halv baguette var vi efter spinningen. Det var också uppladdning inför Body Balance-passet som började kl. 11. Inget jätteroligt pass tyckte vi och Per tänker inte gå på fler sådana sa han bestämt efteråt.
Sen följde vila i solstolarna och lite läsning i ett par timmar.
Vid halv fyra gick vi till gymmet och körde styrka i en halv timme. Det fick räcka. Nog med träning för i dag!
Så har vi handlat lite mat och vin och har just avnjutit vår hemlagade middag bestående av salsiccia (kryddig korv och det stavas nog inte så) med pasta, tomat och guacamole. Men kan någon förstå varför det inte finns någon stekspade bland köksutrustningen? Bortsett från detta nödvändiga redskap är köket ganska välutrustat.
Nu tänker vi hänga en stund på balkongen och se vad Svt Play har att erbjuda (vi vet att det inte är så mycket för det mesta är spärrat när man befinner sig utomlands).
Jag skriver nog lite i morgon också nu när jag nästan förlikat mig med att det inte går att lägga upp bilder.

Dag 2 = träningsvärk...

Och den där träningsvärken kommer sannolikt att följa oss hela vistelsen här. Vi älskar träningsvärk!
I dag har vi haft en härligt solig dag och temperaturen har nog legat på + 25 grader.
Efter frukost och solhälsning startade vi som "vanligt" med ett 45 minuter långt spinningpass med Monica från Holland och det var om möjligt ännu jobbigare än i går. Kan mycket väl ha berott på den begynnande träningsvärken... Efter detta svettiga pass tog vi en kort paus och förmiddagsfikade på baguette med salami, ost och tomat tillsammans med kaffe. Detta gav oss tillräckligt med kraft för att kasta oss över "Core-passet" kl. 11. Alla muskler från axlar till höfter fick sig en rejäl omgång kan jag försäkra. Vi var ganska möra båda två efter 55 minuter. Duktiga Siri var instruktör och peppare på passet.
Vila i solsäng vid poolen vidtog nu och det är lite konstigt att vi båda, varandra oberoende, kände en viss rastlöshet efter bara en halvtimme. Men vi höll ut till kvart över tre (skojar bara, det var härligt i solen) och under tiden fick Per en Cappucino och jag en ruskigt dyr men ack så god Frappélatte (den var värd varenda euro).
Jag känner att mina blogguppdateringar är ganska enahanda men det är just så vi har det och vi tycker att det är toppen, även Per(!)
När vi kände oss färdiga med poolen tog vi, med våra mått mätt, en rask promenad runt Playitas (5,5 km) innan vi duschade och promenerade bort till strandbaren som bara ligger en kilometer från hotellet. Per valde Texasburgare och öl och jag tog en väldigt god grekisk sallad med vitt vin till. Kunde inte varit bättre (tror vi).
Sitter på balkongen nu och regnet, som vi såg var på väg när vi gick hem, skvalar utanför. Himmel vad det är härligt med semester.
I morgon tar vi i tu med nya friska pass av olika slag. Hoppas nu att länken till bilderna funkar (min senaste idé att koppla bilder till bloggen. Gjorde det inte.... Det får bli nya idéer i morgon.

Dag 1 - fylld av aktiviteter

Och det är ju det som är själva meningen med resan. Till att börja med är det bara att konstatera att det inte går att lägga upp några bilder för Blogger är inte kompatibel (eller vad det heter) med Windows 10 som jag uppgraderade till precis innan vi åkte (dumt gjort). För bilder får jag därför hänvisa till Instagram. Inte riktigt samma sak men det är det bästa jag kan komma på när läget är som det är.
Det vi åstadkommit på träningsfronten i dag är

• Solhälsning - jag
• Morgonpromenad -Per
• Spinning - båda
• Pilates - jag
• Stavgång - Per
• Styrketräning - båda
• Kvällspromenad - båda

Mellan passen solade vi vid poolen och läste våra böcker. Per läser "Elva dagar i Berlin" av Håkan Nesser och jag har tagit mig an klassikern "Idioten" av Dostojevskij.

Och så har vi ätit egenhändigt tillagad köttfärssås med spagetti.

Vi är här nu!

Så galet härligt att vara tillbaka och känna sig alldeles som hemma! I dag blir det bara en väldigt kort rapport eftersom vi, efter att ha varit upp sedan halv fyra i morse, är duktigt trötta.
Resan gick utmärkt, fem timmar och 25 minuter med hjälp av lite medvind. Inte drygt alls. På plats på Playitas Apart Hotel fick vi vänta en timme på att vårt rum skulle bli klart. Det gjorde inte så mycket för vi passade på att hämta veckans passchema och boka in oss på morgondagens spinningpass. Lite fika vid strandbaren hann vi också med.
Så har vi handlat mat, lagat den och ätit.
Nu är jag lite irriterad för det går plötsligt inte att lägga upp några bilder. Jag får ta tag i det i morgon i stället för nu orkar jag helt enkelt inte.

Linbana, Monte och Tropical Gardens

Det var i dag det skulle hända, det som jag helt säkert aldrig någonsin skulle göra. Jag skulle åka linbana! Så fasansfullt obehagligt och så mycket som skulle kunna gå fel! Det var inte alls så att linbanan var det enda sättet att ta sig till byn Monte, som ligger några km norr om Funchal, där den tropiska trädgården ligger. Lokalbussarna går dit t.ex. Men samtidigt såg det ju så härligt ut att sväva fram ovanför hustaken och över ravinen. Och det var både vackert och härligt och jag behövde varken blunda eller hålla krampaktigt i Per, som för övrigt också åkte linbana för första gången. Resan tar ungefär en kvart och höjdskillnaden är 560 meter.

Mitt emot linbanestationen på toppen ligger den tropiska trädgården och exakt som allting annat på Madeira var den allt annat än plan. Backe upp och backe ner. Möjligen är vi lite tidigt ute tidsmässigt för det var inte jättemycket som blommade men ändå tillräckligt för att trädgården/parken skulle vara värd ett besök.

 Entréskylten

 Bakom mig står ett tusenårigt olivträd

 Australiensisk trädormbunke

 Bakom Per en utställning av skulpturer från Mosambique

 Utställning av mineraler och stenar (safirer, topas m.fl.)

 Och så orkidéer

Andra växter som vi såg var jättelika azaleor och här pratar vi verkligen träd. Se bara!

Camelior fanns det också. Även de var enorma och flera blommade rikligt. Här är några exempel.

Efter en promenad runt parken gick vi en liten tur i den lilla byn och såg bl.a. de för Madeira så kända
korgslädarna (Montesläde) som går från Monte ett par km ner mot Funchal. Slädarna styrs av två carreiros och vad vi kunde se gick det ordentligt snabbt. Inget för oss dock, någon måtta får det vara på äventyren...

Det börjar närma sig middagsdags och i kväll ska vi äta på Il Basilico, som ligger utmed strandpromenaden. Den har fått väldigt bra kritik på Tripadvisor och vår guide häromdagen rekommenderade den också.
I morgon är sista dagen här och vi hoppas på sol för planen är att ligga vid poolen och läsa.

Nunnornas dal

Vi blev hämtade av buss vid niotiden i morse och då hade vi hunnit äta ännu en av de överdådiga frukostarna som hotellet erbjuder. Jag lovar att man håller sig mätt nästan hela dan. Första stoppet var en utsiktsplats strax norr om Funchal och det förnäma med platsen, förutom att man hade hela stan och Atlanten vid sina fötter, var att här kunde man se Christiano Ronaldos födelseplats inklusive kyrkan där han blev döpt. Wow säger den fotbollstokige (inte vi dock).
Sedan fortsatte färden längs slingriga smala vägar mot Eira do Serrado som ligger på 1095 meters höjd över havet och där man ser rakt ner i Nunnornas dal. I dag finns det en förhållandevis ny väg och det finns en tunnel genom berget som gör att det går enklare och fortare att ta sig till Nunnornas dal. Men vi såg rester av den gamla vägen och hu va hemskt det hade varit att åka där! Utsikten var förstås bedövande och lite skrämmande. Efter att ha tittat på utsikten åkte vi genom tunneln till byn Curral das Freiras (Nunnornas dal) där vi fick smaka deras speciella kastanjelikör och kastanjekaka. Ganska gott. Vi fick också smaka andra likörer som var producerade i byn och det var väldigt sött alltihop.
Tillbaka till Funchal där vi besökte vinhuset Borges som tillverkar Madeiravin. Vi gick först en tur genom lagringsutrymmena med stora tunnor av madeira av olika årgångar plus ännu större tunnor (rymde drygt 20 000 liter) där vinet värmdes upp till 60 grader innan lagringen. Vinet lagras i minst tr år. De viner som vi fick provsmaka var lagrade i fem år.
Per och jag valde att stanna kvar i centrum efter utflykten och gick en runda på marknaden där det var massor av folk. Innan vi gick mot Lido och hotellet stannade vi på ett café och åt rostad ost-och skinkmacka och drack den lokala ölen Coral till.
Sedan dess har vi hunnit läsa lite, jag och bubbelpoolat lite, Per. Nu är vi precis hemkomna från Casa Italia där vi ätit suveränt god pasta carbonara. Lite för kallt för balkonghäng nu så vi håller oss inomhus.
I morgon ska vi ta linbanan upp till den tropiska trädgården och jag har redan fjärilar i magen av blotta tanken att åka linbana...men fobier är till för att övervinnas!

 I denna kyrkan döptes världen bäste fotbollsspelare, Christiano Ronaldo

 Nunnornas dal långt där nere

 Eira do Serrado, 1095 meter över havet

 Nunnornas dal 2

 Eira do Serrado 2

 Borges vinhus

 Madeiravin från 2011

 Den goda frukten Anoneira (Kirimoja på svenska)

 Marknaden från våning 2

 Afrikanskt tulpanträd

 Afrikanskt tulpanträd på nära håll.

Camara de Lobos

Sex km västerut från Funchal ligger den lilla fiskebyn Camara de Lobos. Det fina är att det går en strandpromenad nästan hela sträckan med milsvid utsikt över Atlanten. Planen för dagen var att promenera dit och tillbaka. Så blev det också. Visst vimsade vi bort oss lite när vi skulle upp till huvudvägen för att gå en bit där strandpromenaden gjorde ett "uppehåll" men det hör liksom till när vi är ute och går. Halvvägs stannade vi vid ett strandcafé och avnjöt elvaölen. Som tilltugg fick vi marinerade bönor som liknade bondbönor väldigt mycket och det kan ha varit det. I dag har det varit sol från en klarblå himmel och vi ser nu att den gett oss en lagom rödaktig färg. Härligt tycker jag! Tillbaka till Camara de Lobos. Fin by med massa fiskebåtar vid och på stranden och bananodling på terrasserna ovanför. Vi fikade vid ett av caféerna vi hamnen. Kolsvart kaffe och glass för mig och rostad macka för Per.
Efter denna långpromenad var det fint med ett par timmar vid poolen i solskenet. Nu har vi precis kommit tillbaka från middag på en kinarestaurang i närheten.
I morgon blir det en halvdagsutflykt till "Nunnornas dal" och provning av Madeiravin.

 På strandpromenaden mot Camara de Lobos

 Elvaöl

 Utsikt från promenaden

 Camara de Lobos hamn

 Pistage- och vaniljglass. Lägg också märke till mitt vackra halsband!

 Rostad skinkmacka

Torkad fisk av obestämd sort

12 km guidad levadavandring

Kl. 9 i morse blev vi hämtade av en minibuss från Madeira Explorers och chauffören/guiden Alvaro som skulle ta oss och tio andra turister på en levadavandring genom Lauri Silva-skogen. Så var det tänkt i alla fall. Men ju längre upp i bergen vi kom desto mer regnade det och när vi kom till starten för vandringen öste det ner och var så dimmigt att vi nästan inte såg någonting. Dessutom var det bara sex grader varmt. Bortsett från att det var allmänt otrevligt väder kunde det dessutom bli farligt att gå längs denna levada så Alvaro bestämde enväldigt att vi skulle ta oss ner några hundra meter mot sydost för att gå en annan levada i stället. Mycket bra beslut för det klarnade upp och slutade regna så när vi startade vår vandring var det helt OK väder. Ett par skurar var allt av regn vi fick känna av och det var ingenting mot hur det skulle varit om vi gått den ursprungliga turen.
En otroligt fin vandring fick vi. Totalt var vi 12 personer, norrmän, belgare, engelsmän och svenskar. Alvaro var en förträfflig guide och vi har verkligen lärt oss massor om maderiansk terassodling, levaderos och olika växter. Halvvägs stannade vi vid ett café och drack kaffe och åt vår medhavda picnic. Efter pausen kom vi till mimosadalen och även om mimosan doftar mest när solen skiner (och det gjorde den inte) fick vi i alla fall se träden blomma. Vi har avslutat dagen med pizza på en restaurang alldeles i närheten och det var otroligt gott! Här kommer några bilder från dagen,