Helg i Hovet!

Det är alltid lika roligt att köra till Hovmantorp för att hälsa på Annika och Gert. I går var det dags för den årliga glasbruksrundan (det brukar bli ett par om året när jag tänker efter) som inleddes med kejsardrink och sen smarrig buffé. I år var Gerts syster Barbro och hälsade på och det var kul att få träffa henne.

Efter middagen fick Per och jag se bilder på vattenunderbarnet Axel när hur coolt som helst vinkar under vattnet. Men han har ju att brås på om man säger så..... Som vanligt blev det sen en massa prat om allt och inget och eftersom vi skulle ägna lördagen åt glasbruken blev det inte jättesent. Efter hotellfrukosten gav vi oss iväg. Första stopp blev förstås Kosta där vi givetvis kollade på glasshop, heminredningsaffärren och outletbutiken. Det fanns ganska mycket som man hade kunnat handla men mitt besök slutade med inköp av ett par finfina sandaler. I utställningshallen tittade vi på glaskost av två unga konstnärer, Åsa Jungnelius och Ludvig Löfgren. Mycket dödskallar..... Dags att fika på kaffe och wienerbröd (hjälp, va tog min karaktär vägen?) Kostabesöket avslutade vi med ett besök i hyttan för att se på glasblåsning på riktigt.

Nästa anhalt var Åfors. Fina stugan är alltid kul att titta i. Mest Bertil Wallien-alster, men också lite Ulrica och lite Olle Brozén. Vi börjar känna våra glaskonstnärer...... Utanför "Fina stugan" matar Per en hungrig Hydman-ko............

Dagens höjdpunkt var precis som vi hade trott Kjell Engman-utställningen i Boda. I år heter utställningen "Medeltida gästabud" och den var verkligen mäktig. Svårt att beskriva förstås men, se den, ni som har möjlighet. Jag lovar att ni inte blir besvikna!

Vår glasbruksrunda avslutades med Johansfors och det fina kristallmuséet. Det kan vi besöka hur många gånger som helst. Per fick också tillfälle att bli lite nostalgisk och peka ut sitt barndomshem (jag blev lite förvånad att Annika och Gert inte sett det förut), platser han lekt på och var den berömde (mördade) postmästaren hade bott. Så körde vi genom Skruf på tillbakavägen, stannade dock inte vid glasbruket, och efter att ha sagt hejdå och tack till Annika och Gert drog vi hemåt. Här hemma väntade ett alldeles sprillans nytt föl med stolt mamma. Det är Arlene som nedkommit med ett stoföl. Ljuvligt söt naturligtvis! Helgen är ju faktiskt inte slut än, den härliga lördagskvällen är kvar! Hörs i morgon.