Födelsedagskalas i Växjö och våffeldag

Lite krassliga barn (Leo och Isak) hindrade oss inte från att åka till Växjö och fira Magnus födelsedag. Det visade sig inte hindra varken Robert, Mona och Lova eller Kerstin och Lars heller, så visst blev det kalas. Leo sov när vi kom, med lite feber i kroppen och Isak var inte riktigt sitt vanliga soliga jag. Men Leo vaknade efter en stund och piggade på sig allt eftersom eftermiddagen gick.

Vi fick jättegoda laxfiléspett med risotto och sen var det dags för Magnus att blåsa ut ljusen på tårtan (sex ljus som vart och ett motsvarade sex år. Sen får man själv räkna ut hur mycket han fyllde). Vid halvåttatiden åkte vi hemåt och det blev en dimmig resa. Riktigt tjockt på sina ställen, men hem kom vi om än lite senare än om sikten varit bra. Förresten blev jag också uppvaktad. En sekatör fick jag och det var en väldigt passande present nu när det snart är dags för trädgårdsarbete.

Vi kom lagom hem för att se TV-versionen av Milleniumtriologin och den var bra. Det är otroligt vad snabbt man glömmer bort detaljer. Det var bara de stora dragen vi minns från böcker och bio. Jag avslutade kvällen med att läsa ut "Hotellet". Den kräver absolut en läsning till för det är ingen lätt bok. Jag sa till Per idag att det är inte ofta (läs aldrig) som man vill göra understykningar när man läser en roman, men det tror jag att jag ska göra nästa gång jag läser den. Bara för att markera de annorlunda ordvändningarna och avsnitt som jag tycker är särskilt bra. Att jag sen inte fick veta hur det gick för huvudpersonerna eller vem som sprängde den röda Toyotan får jag stå ut med eller kanske fantisera ihop själv.

Nu är det våffeldags. Per äter sina med smör(!) och jag mina med 1 tsk sylt. Jag måste ju visa att min (dåliga) uthållighet åtminstone varar ett par veckor.